|
|
|
|

Index

Proverbs : sakay

Proverb 1Izay very sakay, very sioka. [2.558 #1526]

Proverb 2Kamboty manao vary amin-tsakay : ny any ny tena ihany no androtsahan-dranomaso. [2.653]
Kamboty manao vary amin-tsakay : ny an' ny tena ihany no androtsahan-dranomaso. [2.415 #1025, 2.558 #1599]
French translationOrphelin qui prépare du riz avec du piment : c' est pour lui qu' il verse des larmes. [2.415 #1025]
French interpretationParoles de compassion pour les orphelins : le piment fait pleurer ; sens général : s'attirer soi-même des difficultés. [2.415 #1025]

Proverb 3Kitoatoa vary amin' anana: ao ny sendra hena, fa ny sendra sakay dia mirehoka. [2.415 #2710, 2.653 #1272, 2.165]
Kitoatoa vary amin' anana: ao ny sendra hena, fa ny sendra sakay dia misioka. [2.653 #1272]
Kitoatoa vary amin' anana : ao ny sendra hena, fa ny sendra sakay misiaka. [2.415 #2710]
Kitoatoa vary amin' anana : ao ny sendra hena, fa ny tojo sakay dia mirehoka. [2.558 #1655]
French translationOn pique dans un plat de riz et de légumes: l' un attrapera peut-être de la viande, mais celui qui tombera sur du piment se mettra à cracher. [2.165]
Quand on mange à la fortune du pot, du riz avec des herbes, il y en a qui trouvent de la viande, mais ceux qui trouvent du piment sifflent de dépit. [2.415 #2710]
French interpretationLa fortune ne favorise pas tout le monde. [2.415 #2710]

Proverb 4Mahery an-tanin' olona hoatry ny sakay. [2.415 #642]
Mahery an-tanin' olona, ohatra ny sakay. [2.653, 2.558]
French translationFort sur le terrain d' autrui comme le piment. [2.415 #642]
French interpretationSe disait des grands qui se croyaient tout permis, et aussi des prétentieux sans influence. [2.415 #642]

Proverb 5Mangidy maro tia toa sakay. [2.558 #2105]
Mangidy maro tia, toy ny paraky. [2.415 #4518, 2.653]
Mangidy maro tia, toy ny sakay. [2.415 #4518, 2.653]
French translationAmer et cependant aimé de beaucoup, comme le piment ou le tabac. [2.415 #4518]
French interpretationSe disait aussi des choses difficiles, mais recherchées. [2.415 #4518]

Proverb 6Maso sy sakay, ka tsy mahazo mifampikasika. [2.415 #6304]
Sakay sy maso, ka tsy mahazo mifampikasika. [2.558 #3818, 2.653]
French translationLes yeux et le piment, ce sont deux choses qui ne doivent pas se toucher. [2.415 #6304]
French interpretationSe disait des gens qui ne peuvent pas s'entendre. [2.415 #6304]

Proverb 7Maso voan' ny sakay, ka ny sisa no tandremana tsara. [2.558 #2162]
Maso voan-tsakay ka ny sisa no tandremana. [2.415, 1.1]
Maso voa sakay, ka ny sisa no tandremana. [2.165 #1133]
Maso voa sakay : ny sisa no tandremana. [2.974 #269]
Maso voa sakay : ny sisa no tandremo tsara. [2.653]
Malagasy interpretationRaha indray mandeha no voan-javatra, mitandrina mafy tsy ho voa intsony amin' ny sisa. [1.1]
French translationOeil atteint par le piment : faites attention à l'avenir. [2.415]
Quand le piment vous est entré dans les yeux, il ne reste qu’à s’en préserver à l’avenir. [2.974 #269]
Quand on a eu les yeux piqués par le piment (une fois), on est sur ses gardes à l' avenir. [2.165]
French interpretationUne fois atteint il est trop tard, mais il faut être sur ses gardes pour l'avenir. [2.415 #2721]

Proverb 8Mikoha-tsy fidiny toy ilay nitono sakay. [2.558 #2336]

Proverb 9Mitohy sakay. [2.415 #2631]
French translationCelui que le chagrin rend fou de douleur, est semblable à l' homme qui enfile des grains de piment. [2.415 #2631]
French interpretationLe piment fait pleurer. [2.415 #2631]

Proverb 10Mitohy sakay amin' izay fitia halatra. [2.558 #2457]

Proverb 11Mpivaro-tantely mividy sakay : mivarotra ny mamy ho an' ny olona, fa mividy mangidy ho an' ny tena. [2.415 #5999]
Mpivaro-tantely mividy sakay: mivarotra ny mamy ho an' olona, fa mividy mangidy ho any ny tena. [2.653 #1999]
Mpivaro-tantely mividy sakay, mivarotra ny mamy ho an' olona fa mividy mangidy ho an' ny tena. [2.974, 2.558]
French translationComme le vendeur de miel qui achète du piment : il vend aux autres le doux, et prend pour lui ce qui pique. [2.974 #270]
Marchand de miel qui achète du piment : il vend aux autres la douceur et prend pour lui l' amertume. [2.415 #5999]
French interpretationSe disait des gens se dépensant au service des autres. [2.415 #5999]

Proverb 12Ny hazo avo halan-drivotra, ny vaky molotra halan-tsakay, ny idimaso halan-tsetroka, ary ny mifankatia halan' olona. [2.415 #660]
French translationLes arbres élevés sont battus du vent, les lèvres fendues sont abîmées par le piment, les yeux chassieux sont éprouvés par la fumée, les gens qui s'aiment font des jaloux. [2.415]
French interpretationSe disait des gens exposés aux difficultés. [2.415 #660]

Proverb 13Raha izy no mievina : afa-drofy, fa raha ny hafa lazainy : voan' ny sakay ilay fady. [2.558 #3586]
Raha izy no mievina : "Afa-drofy;" fa raha ny olon-kafa : "Voa sakay ilay fady !". [2.653 #2665]

Proverb 14Sakay kely rano ka tsy azo irabarabahana. [2.558 #3817]

Proverb 15Sakay kely rano ka tsy azo kasihina. [2.415 #5674, 2.653 #2837]
French translationUne personne intraitable est comme le piment qui a peu d' eau : on ne peut pas y toucher. [2.415 #5674]
French interpretationSe disait surtout des femmes méchantes. [2.415 #5674]

Proverb 16Sakay manta : mbola hirehitra. [1.147 #S19]

Proverb 17Sakay sy voamperifery: samy mitondra ny ngidiny ho azy. [2.415 #4589, 2.653 #2839]
Sakay sy voantsiperifery, ka samy mitondra ny ngidiny. [2.558]
Sakay sy voantsiperifery: ka samy mitondra ny ngidiny ho azy. [2.165 #312]
Sakay sy voantsiperifery, ka samy mitondra ny siakany. [2.558]
French translationDu piment et du poivre: ils ont chacun leur goût (litt. leur amertume ou piquant). [2.165 #312]
Piment et poivre : chacun porte son amertume particulière. [2.415 #4589]
French interpretationChacun a ses peines. [2.415 #4589]

Proverb 18Tsy misy mangidy hoatry ny sakay, hono, fa raha atao teny ierana dia mafanafana. [2.415]
Tsy misy mangidy hoatry ny sakay, hono, fa raha atao teny ierana dia mamy. [2.415]
Tsy misy mangidy noho ny sakay, fa raha teny ierana dia hanina. [2.165 #265]
Tsy misy mangidy ohatra ny sakay fa rehefa teny ierana laitra ihany. [1.1]
Tsy misy mangidy ohatra ny sakay fa rehefa teny ierana lany ihany. [1.1]
Tsy misy mangidy toy ny sakay; fa raha teny ierana, mafanafana. [2.653 #3533]
Tsy misy mangidy toy ny sakay fa rehefa teny ierana mamy. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza fa rehefa sitraka sy nifanarahana, dia maniary mora na dia sarotra sy manahirana aza. [1.1]
Na inona na inona hasarotan-javatra eo amin' ny fifampiraharahana, rehefa ifanarahana vita ihany. [1.1]
Na inona na inona zava-tsarotra, rehefa ifanarahana tonga mora. [1.1]
French translationRien n' est plus cuisant que le piment, mais quand il y a union et entente, c' est doux à manger. [2.415 #4842]
Rien n' est plus piquant que le piment, mais si l' on s' accorde pour cela, on le mange quand même. [2.165 #265]
French interpretationLes peines sont adoucies en famille. [2.415 #4842]

Index