|
|
|
|

Index

Proverbs : reny

Proverb 1Ankehitriny izay adala no toa an-dreniny. [2.415 #316, 2.653 #38]
French translationLes femmes qui ne surpassent pas leurs mères en sagesse sont des sottes. [2.415 #316]
French interpretationLes Malgaches traitaient d' imbéciles les femmes qui n' étaient pas en progrès sur leurs devancières. [2.415 #316]

Proverb 2Ataovy tery omby ririnina ka atao izay tsy hahabotry ny zanany ary tsy hankahia ny reniny. [1.1]
Tery omby ririnina : atao izay tsy hankahia ny reniny ary tsy hahabotry ny zanany. [2.415 #398]
Tery omby ririnina ka atao izay tsy hahakely ny reniny ary tsy hahabotry ny zanany. [1.1]
Tery omby ririnina ka atao izay tsy hankahia ny reniny ary tsy hahabotry ny zanany. [1.1]
Toy ny tery omby ririnina: atao tsy mankahia ny reniny, tsy mahabotry ny zanany. [2.165 #1273, 2.415 #6194, 2.653]
Toy ny tery omby ririnina : ataovy izay tsy hankahia an-dreniny ary tsy hahabotry ny zanany. [2.558 #4337]
Malagasy interpretationEnti-milaza fitsimbinana antokon' olona roa, izay samy mitady tombontsoaho azy avy, toy ny mpivarotra sy ny mpividy izany, ohatra, ka amin' ny fiadiam-barotra indrindra no ampiasaina io ohabolana io. [1.1]
Enti-milaza fltsimbinana olona na zavatra roa tonta, ny andaniny sy ny ankilany. [1.1]
French translationC' est comme lorsqu' on trait une vache en hiver : on le fait de manière à ce que la vache ne s' amaigrisse pas, et que le veau ne soit pas rabougri. [2.415 #6194]
Manière de traire les vaches en hiver : il ne faut pas rendre la vache trop maigre ni rendre le veau trop chétif. [2.415 #398]
Pareil à une vache que l' on trait en hiver: il faut lui laisser un peu de lait afin de ne pas la faire maigrir trop, et pourtant il faut aussi que le veau ait sa part afin de ne pas rester chétif. [2.165]
French interpretationIl y a peu de lait en hiver. Se disait de la prudence et du savoir faire à tout concilier, ainsi il ne faut pas trop pressurer le peuple par les impôts et la corvée. [2.415 #6194]
Il ne faut pas trop pressurer les gens par l' impôt, la corvée, les demandes de service ; il faut être sage à tout concilier. [2.415 #398]

Proverb 3Hoatry ny akohokely misaraka aman-dreniny. [2.415]
French translationLes orphelins sont comme les poussins séparés de leur mère. [2.415 #1020]

Proverb 4Hoatry ny momba : tsy misy manao azy reny. [2.415 #1506]
French translationC' est comme la femme stérile : il n' y a personne qui lui donne le nom de mère. [2.415 #1506]

Proverb 5Imerina atody tsy mba mifindra reny. [2.415 #288]
French translationLe royaume reste à la même dynastie. [2.415 #288]
French interpretationL'Imerina est un oeuf et cet oeuf ne se sépare pas de la mère qui l' a pondu. [2.415]

Proverb 6Izay adala no toa an-drainy. [2.558]
Izay adala no toa an-drainy aman-dreniny. [2.415 #2079]
Izay adala no toa an-dreniny. [2.558]
French translationCeux qui ne sont que comme leurs pères et mères, ce sont les sots. [2.415 #2079]
French interpretationIl faut progresser et dépasser les parents. [2.415 #2079]

Proverb 7Janga reny ka botry anaka. [2.165 #1881, 2.415 #915, 2.653 #1214]
Jejo reny ka botry anaka. [2.415 #915, 2.558 #1560]
French translationA femme coureuse et de mauvaise vie, enfant chétif. [2.415 #915]
A mère adultère enfant négligé (litt. chétif). [2.165]
French interpretationCe proverbe se disait des femmes qui laissaient leurs enfants sans soins pour aller courir. [2.415 #915]

Proverb 8Malahelo tsara levenana, ka voninahitry ny havan-dray sy reny. [2.558 #1922]

Proverb 9Mingodongodom-pihavy ny manan-dreny : manao fihavin' andriana, tsy miala afa-tsy eo avara-patana. [2.415 #925, 2.653 #1797]
Mingodongodom-pihavy ny velon-dreny : manao fihavin' andriana, tsy miala tsy avara-patana. [2.558]
French translationEnfants qui ont encore leur mère au foyer : ils entrent en faisant résonner leurs pas, ils arrivent comme des princes, ils ne descendent de leur palanquin ou ne s' arrêtent que lorsqu' ils sont au nord du foyer, à la place d' honneur. [2.415 #925]
French interpretationCe proverbe montre bien la différence de traitements entre une mère et une marâtre ; on l' appliquait à ceux qui étaient joyeux parce qu' ils se sentaient aimés et protégés. [2.415 #925]

Proverb 10Mitsaitsaika fihavy ny tsy manan-dreny, manao fihavim-pangady, tsy miala fa ao am-pototr' andry. [2.415 #1035]
Mitsaitsaika fihavy ny tsy manan-dreny, manao fihavim-pangady, tsy miala fa eo am-pototr' andry. [2.558 #2493, 2.653]
French translationL' enfant qui n' a pas de mère au foyer avance sans bruit, il arrive comme la bêche qui ne va jamais ailleurs qu' au pied de la colonne. [2.415 #1035]
French interpretationDans la maison les enfants des différents lits, étaient traités avec partialité. [2.415 #1035]

Proverb 11Mpisakaiza, toa miombon-dray; mifankatia, toa miombon-dreny. [2.558 #168, 2.653 #1988]
Mpisakaiza toa mpiombon-dray; mpifankatia toa mpiombon-dreny. [2.165]
French translationDe bons camarades semblent avoir le même père; de bons amis semblent avoir la même mère. [2.165]

Proverb 12Na andrian-dray sy andrian-dreny aza ve tsy halahelo ? [2.558]

Proverb 13Ny an-drano reny no irahina, ka ny tsy an-drano reny no tafatoangana aloha. [2.653 #2164]
Ny an-drano reny no irahina, ka ny tsy an-drano reny no tafatsangana aloha. [2.415 #1037]
Ny an-trano reny no irahina, ka ny tsy an-trano reny no tafatsangana aloha. [2.558 #2896]
French translationOn envoie au travail ou en commission l' enfant qui a sa mère au foyer, et c' est l' orphelin qui se lève le premier pour y aller. [2.415 #1037]
French interpretationSe disait de ceux qui cherchaient à se ménager les bonnes grâces. [2.415 #1037]

Proverb 14Ny an-drano reny no mifananatra, ka ny kamboty no hendry aloha. [2.653, 2.415]
Ny an-drano reny no mifananatra, ka ny kamboty no mahazo anatra. [2.653]
Ny an-drano reny no mifananatra, ka ny kamboty no makazo anatra. [2.415]
Ny an-trano reny no mifananatra, ka ny kamboty no mandatsaka am-po. [2.558 #2897]
French translationCe sont les enfants ayant leur mère au foyer qui se gourmandent réciproquement, et c' est l' orphelin qui en profite et est déjà sage. [2.415 #1038]
French interpretationCe proverbe disait le soin que prenaient les orphelins pour se ménager les bonnes grâces. [2.415 #1038]

Proverb 15Ny goaika no fotsy tenda dia mpingoso reny tsy toha. [2.558 #196]
Ny goaika no fotsy tenda: mpingoso reny tsy toha. [2.653 #2243]

Proverb 16Ny tsy an-trano reny no lazain-ko maditra dia ny renikely no mpiampanga lainga. [2.558 #3339]

Proverb 17Ohatra ny momba : tsy misy manao azy ho reny. [2.558]
Ohatra ny momba: tsy misy manao azy reny. [2.165]
French translationSemblable à la femme stérile: personne ne l' appelle mère. [2.165]

Proverb 18Ohatra ny zaza tsy an-trano reny : manarangarana izay olo-miditra. [2.558]

Proverb 19Osivavy naniry volombava : samy tsy ariana ny fomban-dray sy reny. [2.415 #1779]
Osivavy naniry volombava: samy tsy hariana ny fomban-dray sy reny. [2.653 #2586]
French translationChèvre à qui une barbiche a poussé : elle garde les coutumes et les privilèges de son père et de sa mère. [2.415 #1779]
French interpretationSe disait des femmes qui héritaient de leur père et de leur mère. [2.415 #1779]

Proverb 20Ray ka mahanatranatra, reny ka mahadinidinika, fa lainga raha fitia no miohatra an' Idada sy Ineny. [2.558]

Proverb 21Salasala ohatra ny kamboty : tsy manoza tanana, zaza veta; manoza, mandany rano. [2.165]
Salasala ohatra ny zaza tsy an-trano-reny : tsy manoza tanana, zaza veta; manoza, mandany rano. [2.165]
French translationQui ne sait plus que faire comme un orphelin (ou un enfant dont la mère a été divorcée): s' il ne se lave pas les mains, on (la belle-mère) lui dit qu' il est sale; et s' il se les lave, il emploie de l' eau pour rien. [2.165]

Proverb 22Tomany ila reny toa akoho kely. [2.415 #1004, 2.653 #3117]
French translationEnfant qui pleure pour être près de sa mère, comme le petit poussin. [2.415 #1004]
French interpretationSe disait de ceux qui voulaient toujours être à côté de leurs parents ou de leurs chefs. [2.415 #1004]

Proverb 23Tomany zandry tsy manan-dreny. [1.147 #T97]

Proverb 24Tondro miandra reny. [2.415 #944]
French translationL' enfant paresseux a toujours les regards fixés sur sa mère et il compte sur elle. [2.415 #944]
French interpretationSe disait des enfants qui ne faisaient rien et comptaient sur leurs parents pour vivre. [2.415 #944]

Proverb 25Tsy an-drano reny. [2.415 #1042]
French translationC' est un enfant qui n' a plus sa mère au foyer. [2.415 #1042]

Proverb 26Tsy mety raha mamora zaza an-kibon-dreniny. [2.415 #951, 2.558 #4604, 2.653 #3426]
French translationIl n' est pas permis de circoncire un enfant encore dans le sein de sa mère. [2.415 #951]
French interpretationSe disait des affaires qui n' étaient pas encore assez claires pour être tranchées. [2.415 #951]

Proverb 27Tsy nisy nahay hatrany an-kibon-tsotro aza ianarana. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza fa tsy misy mahay avy hatrany – na dia ny zavatra tsotra aza – fa tsy maintsy mianatra vao mahay. [1.1]

Proverb 28Tsy nisy nanana hatrany an-kibo, fa oron-dambo, ka hitrongy vao homana. [2.653 #3558, 2.974 #397]
Tsy nisy nanana hatrany an-kibon-dreniny, fa oron-dambo ka mitrongy vao manana. [2.558 #4761]
French translationPersonne n'est riche dès le sein de sa mère ; c’est comme le boutoir du sanglier: il faut fouiller la terre avant de pouvoir subsister. [2.974 #397]

Proverb 29Tsy rangasina karaha ramiavona, tsy hotronina karaha ramy ny olombelonafa izay manam-panahy ray aman-drenin' olona. [1.147 #T159]

Proverb 30Vary ratsy : mpamono reny, reny jejo : mambotry anaka. [2.558 #4880]

Proverb 31Vorondolo toetra ny reniny, ka kary fiaina ny zanany. [2.558 #5046]

Proverb 32Zanak' aomby masiaka tsy matahotra an-dreniny. [1.147 #Z8]

Proverb 33Zaza voky, ka tsy mahatsiaro ray aman-dreny. [2.974 #314, 2.653]
French translationL’enfant rassasié ne pense plus à son père et à sa mère. [2.974 #314]

Index