|
|
|
|

Index

Proverbs : mihinana

Proverb 1Amboalambo tsy ampoka : homana ny sisan' ny mpiasa. [2.653 #139]
Amboalambo tsy ampoka, ka mihinana ny sisan' ny mpiasa. [2.558 #168]

Proverb 2Androngo milanja vonin' avoko : ny mihinana tsy toy inona, fa ny mielo mena no tsy tanty. [2.415 #704]
Androngo nilanja vonin' avoko, ny mihinana tsy ela, fa ny mielo mena no tsy tanty. [2.558 #245]
Androngo nilanja vonin' avoko: ny mihinana tsy toy inona, fa ny mielo mena no tsy tanty. [2.653 #226]
French translationLézard qui porte une fleur d'avoko : la manger, ce n' est pas une affaire, mais le dangereux c' est de porter un parasol rouge. [2.415 #704]
French interpretationLa fleur d' avoko est rouge ; le proverbe fait allusion au parasol rouge, signe de la souveraineté ; le sens est que les officiers concussionnaires ne craignent que le souverain. [2.415 #704]

Proverb 3Aza manao gisalahy homan-ketsa, ka ny homana ny an' olona indray no avo feo. [2.165 #843]
Aza manao gisalahy homan-ketsa: ny homana ny an' olona indray no avo feo. [2.558 #506, 2.653 #453]
Gisalahy homan-ketsa ka izy mangalatra indray no avo feo. [2.558 #1227]
Gisalahy homan-ketsa ka izy mihinana indray no avo vava. [1.1]
Gisalahy homan-ketsa, ka ny homana ny an' olona indray no avo feo. [2.415]
Gisalahy homan-ketsa, ka ny maka ny an' ny olona indray no avo feo. [2.974 #151]
Gisalahy homan-ketsa ka ny maka ny an' olona indray no avo feo. [2.653 #997, 2.415, 1.1]
Malagasy interpretationEntimilaza ireo olona ratsy nefa be vava ka mova tsy ny mitolo-tena. [1.1]
Ilazana ny olona nanao ratsy na nangalatra ny an' ny hafa, nefa izy indray no be vava sy midrinkina. [1.1]
French translationJars qui mange les semis de riz : lui qui mange le bien des autres, crie le plus fort. [2.415 #4289]
Ne faites pas comme un jars qui mange des jeunes plants de riz: il jette de grands cris tout en mangeant ce qui n' est pas à lui. [2.165]
Une oie dans un champ de ketsa : elle est à voler et c’est encore elle qui pousse les hauts cris. [2.974 #151]
French interpretationCe proverbe se disait des gens qui prennent le bien des autres ou leur font du tort, et aussi de ceux qui ont le verbe haut. Il fait allusion à un conte où une femme crie après un jars qui dévaste son semis de riz ; le jars fait tant de bruit et de fracas que la femme finit par l' abandonner. [2.415 #4289]
Et pourtant il n' a pas de quoi se vanter! [2.165]

Proverb 4Fakana amboan-tSakalava: tanana amy ny vavany ihany vao mety mihinana. [2.653]
Fakana amboan-tSakalava : tanana amin' ny vavany ihany vao mihinana. [2.558]

Proverb 5Fatra-pitady ny tany tsy misy fasana, ka sendra izay homana olona. [2.165 #1672]
Fatra-pitady ny tany tsy misy fasana, ka sendra izay mihinana olona. [2.558 #1152]
French translationDésirer beaucoup trouver un pays où il n' y ait pas de tombeaux (où l' on ne meure pas), et arriver dans un pays de cannibales. [2.165]

Proverb 6Finaritra hianao tsy mamboly saonjo, ka marary vao te-mihinana-koririka. [2.415 #6222]
Finaritra hianao tsy miasa saonjo, ka marary vao te-mihinana-koririka. [2.415 #6222]
Finaritra tsy mamboly saonjo ka niarary vao te-mihinana-koririka. [2.558 #1161]
Finaritra tsy miasa saonjo, ka marary vao te-mihinana-koririka. [2.653 #961]
Finaritra tsy namboly saonjo, ka nony marary vao tia horirika. [2.165 #2006, 2.415 #2789]
French translationBien portant, vous ne plantez pas de gouets comestibles ; et à peine êtes-vous malade, que vous voulez manger des arums. [2.415 #6222]
N' avoir pas planté des arums comestibles quand on était en bonne santé, et en désirer les feuilles une fois malade. [2.165]
Quand on se portait bien on n' a pas planté de gouets comestibles, et devenu malade on aimerait en manger les feuilles. [2.415 #2789]
French interpretationSe disait des paresseux et des imprévoyants. L' arum est de la même famille que le gouet. [2.415 #6222]

Proverb 7Fisoitrafo nitonoan-kena : may loha tsy mba mihinana. [2.415 #4486, 2.653 #968]
Fisoitrafo nitonoan-kena : may loha tsy mba nihinana. [2.558 #78]
May loha tsy mba mihinana tahaka ny fisoitrafo. [1.1]
May tsy mba homana ohatra ny soitrafo. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza ireo mpanao soa tsy mba heverin' ny olona akory. [1.1]
Enti-milaza ny olona maty misahirana mafy, nefa tsy mba mahita soa firy amin'izay isasarany. [1.1]
French translationTisonnier en bois qui a servi de broche pour faire rôtir de la viande : il a la tête brûlée, et cependant il n' aura rien à manger. [2.415 #4486]
French interpretationSe disait de ceux qui travaillent, sans profit pour eux-mêmes. [2.415 #4486]

Proverb 8Lahiantitr' Imamo : manao tsy mahomby, mihinana atosika ihany. [2.558 #1678]
Lahy antitr' Imamo : manao tsy mahomby, nefa homana atosika ihany. [2.415 #1827, 2.653]
French translationVieillard de l' Imamo : il ne peut pas travailler, mais quand il mange il faut l' arrêter. Il n'est bon à rien excepté à manger. [2.415 #1827]

Proverb 9Manova ny tsy fanao, hoatry ny mihinana an-tsotrobe. [2.415 #328]
Manova ny tsy fanao, ohatra ny mihinana an-tsotrobe. [2.653]
French translationChanger les coutumes et faire ce qu' on n' a jamais fait, comme celui qui mange avec la grande cuiller en usage pour prendre les aliments dans la marmite. [2.415 #328]

Proverb 10Misy rony, miara-misotro; misy ventiny miara-mihinana. [1.1]
Misy rony, miara-misotro ; misy ventiny, miara-mitsako. [2.653 #1843, 2.974 #409]
Malagasy interpretationFitenenana mampiseho fiaraha-miisalahy amin' izay misy, na soa izany na ratsy. [1.1]
French translationY a-t-il du bouillon, on le boit ensemble; y a-t-il du solide, on le mâche ensemble. [2.974 #409]
S' il y a de la sauce, on la boit en commun ; s' il y a du solide, chacun en a sa part à mâcher. [2.415 #3206]
S' il y a du bouillon, on le boit ensemble; et s' il y a des morceaux (de viande) on les mâche ensemble. C' est la vraie amitié. [2.165]
French interpretationSe disait des sociétés où gains et pertes se partagent ; se disait aussi des gens qui s' entendent bien. [2.415 #3206]

Proverb 11Moa dia fitia te-hihinan-kena ve no hamonoana ny ombin' Andriana maranitra-tsofina. [2.558 #2535]
Moa dia ny fitia te-hihinan-kena va no hamonoana ny ombin' Andriana maranitra-tsofina ? [2.653]

Proverb 12Mpanarivo maty vorombe, malahelo maty ganagana, mpamosavy maty vorondolo : samia mihinana ny azy rahavana. [2.558 #2582]

Proverb 13Raha mamatra miohatra ny feno, raraka; raha mihinana miohatra ny voky manevika; raha mamindro miohatra ny toko, may; raha mandry miohatra ny farafara, mianjera. [1.1]
Malagasy interpretationTokony hahalala onony amin' izay rehetra atao, fa raha tsy izany, fahavoazana no mety ho hita. [1.1]

Proverb 14Raha mihinana ny amalom-boasira hianao, manao hoe: "Ny maty no havakoary raha asa zama, manao hoe : "Mamosavy ny tsy tia maro". [2.653]
Raha mihinana ny amalom-boasira hianao, manao hoe ny maty no havako, ary raha tonga ny asa jama dia hanao hoe : ny mpamosavy no tsy tia maro. [2.558 #3615]

Proverb 15Raha te-hihinam-boasary hianao, mankanesa any amin-dRainibako any Namehana; fa ny mangataka, omeny malazo ; ny mividy, ivarotany ny manta ; izy tompony homana ny masaka. [2.415 #5407, 2.653 #2715]
Raha te-hihinam-boasary hianao, mankanesa any amin-dRainibako eny Namehana, fa ny mpangataka omeny malazo, ny mividy ivarotany ny manta, fa izy tompony homana ny masaka. [2.558 #3661]
French translationSi vous voulez manger des oranges allez chez Rainibako à Namehana : à ceux qui demandent, il donne des oranges passées ; à ceux qui achètent, il donne des oranges vertes ; et lui le propriétaire, il mange des oranges mûres. [2.415 #5407]
French interpretationPrendre pour soi ce qu'il y a de meilleur. [2.415 #5407]

Proverb 16Toy ny kamo mihinana akondro : Mba maniry va re ny hodiny. [2.558 #4295]
Toy ny kamo nihinana akondro: "Mba maniry va re ny hodiny ?". [2.653 #3205, 2.974 #193]
French translationComme le paresseux qui a mangé une banane : " Peut-on en planter la peau ? ". [2.974 #193]

Proverb 17Tovolahin' Antananarivo : miasa tsy mahavadi-bainga, nony mihinana atosika ihany. [2.558 #4230]

Proverb 18" Tsy mahaliñe raha ela " , hoy ty ambiasa ta-hihinan-kena. [1.68]
French translation" Je n'ai pas la patience d'attendre longtemps " , dit le sorcier qui veut manger de la viande. [1.68]

Proverb 19Tsy mety raha miasa mitsingintsingina, hanao raharaha milamodamoka, fa nony mihinana atosika fotsiny. [2.558 #4641]

Index