|
|
|
|

Index

Proverbs : ala

Proverb 1Afa-nenina hatrany an-ala lava ka hatrany an-ala. [2.653 #21]
Afa-nenina hatrany an' ala lava, ka hatrany an' ala fohy. [2.165 #1108, 2.415 #6467, 2.558]
French translationIl est exempt de remords, car il a fait tout ce qu' il a pu et cherché dans la grande et la petite forêt. [2.415 #6467]
N' avoir rien à se reprocher comme celui qui a fait tout ce qu' il pouvait dans la forêt longue comme dans la forêt courte. c.à.d. partout). [2.165]
French interpretationSe disait des supérieurs chargés de reprendre leurs inférieurs : ils satisfont à leur conscience lorsqu' ils les reprennent, même s' ils ne sont pas écoutés ; ils ont fait tout leur possible. [2.415 #6467]

Proverb 2Aiza ny ala no eto Ankeramadinika dia lany vatsy sahady. [2.558]
Aiza no ala no Ambatomanga no lany vatsy ? [2.165 #1983, 2.415 #4014]
Mbola aiza ny ala no vao eto Ambatomanga dia lany vatsy. [2.558 #2222]
Mbola aiza no ala, no vao eto Ambatomanga ka lany vatsy ? [2.415 #4014, 2.653 #1699]
Sao vao eo Ambatomanga, ka lany vatsy sahady. [2.415 #2404]
French translationÊtre à peine à Ambatomanga, près de Tananarive, et avoir déjà dépensé ses provisions de voyage. [2.415 #2404]
La forêt n' est-elle pas encore bien loin, et déjà vos provisions sont épuisées à Ambatomanga ? [2.415]
Où donc est la forêt, pour qu' arrivé à Ambatomanga, vous n' ayez déjà plus de provisions de voyage? [2.165]
French interpretationAmbatomanga était une ville sur la route de l' est qui était la route de la forêt ; ce proverbe se disait de ceux qui ne savent pas épargner. [2.415]
Il s' agit de quelqu' un de Tananarive se rendant à la forêt de l' Est; il n' est qu' à Ambatomanga, c.à.d. seulement à peu près à mi-chemin, et pourtant il a déjà mangé toutes ses provisions! [2.165]
Se disait des jeunes gens dissipateurs et imprévoyants. [2.415 #2404]

Proverb 3Akanga diso ala ka mahatsiahy ny tany nahazatra. [2.558]

Proverb 4Akangalahy miditra ala : miandry ny oran-kisava, vao tratry ny ora-mikija. [2.558]
Akangalahy miditra ny ala : miandry ny oran-kisava, ka tratry ny ora-mikija. [2.415 #4263, 2.653 #34]
French translationPintade qui entre sous bois : elle veut attendre que l' orage passe, et elle est surprise par une pluie qui tombe sans discontinuer. [2.415 #4263]
French interpretationSe disait d' un filou ou autre personne se croyant en sûreté. [2.415 #4263]

Proverb 5Amalona tompon' ny rano hianao, izaho railovy tompon' ny ala, ka samia mahari-monina. [2.558 #149]

Proverb 6Amoron'ala tay manan-tranobe. [2.653 #146]
Amoron' ala tsy manan-trano be. [2.165 #703, 2.415, 1.1]
Amoron' ala tsy manan-tranobe soa. [2.558 #184]
Malagasy interpretationEnti-milaza olona mahantra kanefa eo afovoan' ny ilaina rehetra. [1.1]
Matetika izay manana ny ilaina rehetra mba hananan-javatra iray indrindra no tsy manana an' io zavatra io, na noho ny tsy firaharahan-tena na noho ny fikokorany hitady vola ka ny tenany indray no tsy tsaroany. [1.1]
Mitovy hevitra: mangetaheta ambony lakana, mosarena manatrika ny sompitra. [1.1]
French translationCe ne sont pas ceux qui habitent près de la forêt qui ont de grandes maisons. [2.165]
Habiter au bord de la forêt et n' avoir qu' une cabane. [2.415 #2483]
French interpretationLes cordonniers sont souvent les plus mal chaussés. [2.165]
Se disait des gens qui étaient pauvres au sein de l' abondance ; les maisons se construisaient en bois près de la forêt. [2.415 #2483]

Proverb 7Androngo miditra ala : ny tompon-tany ihany no aloha. [2.415 #613, 2.653]
Androngo miditra ala, ny tompon-tany no mialoha lalana. [2.558]
French translationLézards qui vont sous bois : ce sont les habitués du pays qui vont devant. [2.415 #613]
French interpretationCe proverbe se disait des chefs qui étaient les premiers, mais opprimaient le peuple ; dans un sens plus général, il signifiait que les gens habitués à un métier devaient donner l'exemple. [2.415 #613]

Proverb 8Any an' ala no mandoro tavy, ka Imerina no manjavona antoandro (hariva). [2.558 #311]

Proverb 9Aza manantena lambo hiakatra, ka tsy midina any an-ala. [2.165 #693]
Manantena lambo biakatra, ka tsy midina any an-ala. [2.653 #1517]
Manantena lambo hiakatra, ka tsy midina any an' ala. [2.415 #5855]
Nanantena lambo hiakatra ka tsy nidina an' ala. [2.558 #2741]
French translationIl attend que le sanglier vienne, au lieu de descendre le chercher dans la forêt. [2.415 #5855]
N' espérez pas voir le sanglier monter tout seul vers vous, alors que vous ne voulez pas aller dans la forêt (pour l' y chasser). [2.165]
French interpretationProverbe analogue au français : attendre que les cailles rôties tombent dans la bouche. [2.415 #5855]

Proverb 10Aza miteny hazo an-ala. [2.165 #1680, 2.653 #660]
French translationNe parlez pas d' arbres (ou de bois) dans la forêt. [2.165]
French interpretationProfitez de ce que vous y êtes pour en prendre, sans perdre votre temps à des remarques futiles. [2.165]

Proverb 11Aza mitsararaka ho akanga hianao, fa manana amboa mahayala aho. [2.653 #674]

Proverb 12Aza ny ala ierena no dodonana, fa tsy fanao. [2.415 #280]
French translationGardez-vous de l' empressement à détruire la forêt de sûreté, car ce serait contre l' usage et de plus une sottise : vous n' auriez plus où vous cacher en cas de danger. [2.415 #280]
French interpretationMaxime des anciens ; on s' en servait pour signifier : ne faites pas du mal à celui qui vous fait du bien. [2.415 #280]

Proverb 13Be feo mananatra, ka ny alan-trano no mahazo aloha. [2.558 #892]
Be feo mananatra, ka nyala-trano no mahazo aloha. [2.165 #1592]
Be feo mananatra, ka ny any ala trano no hendry aloha. [2.415 #5596, 2.653 #746]
French translationHomme à grosse voix qui gronde : les gens du dehors deviennent sages avant ceux de la maison. [2.415 #5596]
Quelqu' un admonestant en criant (chez lui): ce sont ceux qui passent dehors qui entendent les premiers. [2.165 #1592]
French interpretationSe disait des gens bourrus qui ne savent rien arranger en famille. [2.415 #5596]

Proverb 14Domohina an'ala, pizina an-tanàna : mifankatoro-bolo fa samy hafa raharaha. [1.147 #D13]

Proverb 15Hazo tokana nilaozan' nyala : nilaozana my fa nahita tantara. [1.147 #H21]

Proverb 16Hazo tokana tsy mbaala. [2.974 #412]
Ny hazo tokana tsy mbaala. [2.165 #237, 2.653 #2260]
French translationUn arbre ne fait pas une forêt. [2.974 #412]
Un seul arbre ne fait pas la forêt. [2.165 #237]
French interpretationL' union fait la force. [2.165]

Proverb 17Hianao no hazo dimbin' ny ala, vorom-panova hena. [2.415]
Hianao no hazo solon' ny ala, vorom-panova hena. [2.415]
Solon' ny maty, fanovan' ny velona, hazo dimbin' nyala, vorom-panova hena. [2.974]
French translation(Les enfants sont) les remplaçants du mort, les soutiens des vivants, le bois qui perpétue la forêt, la viande de canard après la viande de bœuf. [2.974]
Vous êtes l' arbre qui tient lieu de forêt, la volaille qui remplace la viande de boeuf. [2.415]
French interpretationLes descendants remplacent les ancêtres ; on disait ce proverbe de ceux qui remplaçaient dignement un bon prédécesseur. [2.415 #970]

Proverb 18Hianareo no natao ala hikirizana sy vato hifaharana. [2.558 #1335]
Hianareo no natao ala hikirizana, vato hifaharana. [2.165 #98, 2.415 #814]
Natao ala ikirizana sy vato ifaharana hianareo, ka aza atao menatra manan-kavana lahy! [2.558 #2755]
French translationOn a fait de vous comme une forêt dans laquelle on s' opiniâtre, et comme une pierre sur laquelle on se tient ferme. [2.165]
On vous a regardés comme une forêt où l' on s' opiniâtre et comme une pierre sur laquelle on se tient ferme. [2.415 #814]

Proverb 19Ho any an' ala ka no mivongika hazo bila. [2.558 #1354]

Proverb 20Ilay manafina ala fady, ka fosain' ny bodo sy adala. [2.558 #1407]

Proverb 21Izany Andriamasoandro, izany Andriambolana : mifoha maraina any an' ala, ka mitsidika andro any Arivo, ka mihilahila any Antongona. [2.415 #3109]
Izany Andriamasoandro, izany Andriambolana, mifoha maraina any an' ala, ka mitsidika andro any Iarivo, mihilahila any Antongona. [2.558]
Izany Andriamasoandro, izany Andriambolana : mifoha maraina any an-ala, ka mitsidik' andro any Arivo, ka mihilahila any Antongona. [2.653 #1174]
French translationCet Andriamasoandro, cet Andriambolana : il se lève de bonne heure dans la forêt, apparaît dans l'Imerina au milieu du jour, et puis penche vers la montagne Antongona. [2.415 #3109]
French interpretationMarche du soleil. [2.415 #3109]

Proverb 22Kakazo tokana tsyala; tondro tokana tsy mahazo hao. [1.147 #K9]

Proverb 23Lambo an'ala vahatra an'ala : izy fokony tsy famola-kongotra. [1.147 #L13]
Lambo añ-ala, vahatra añ-ala; izy mihavana tsy famolak' ongotra. [2.165]
Malagasy interpretationNy lambo any an-ala, ny vahatra (vahatra hazo) any an-ala, mpihavana izy ka tsy hifamola-tongotra. [2.165]

Proverb 24Mamona vava ala. [2.415 #5449]
French translationEmpêcher d' entrer dans la forêt. [2.415 #5449]
French interpretationDétruire ou empêcher un bien jusque dans sa source. [2.415 #5449]

Proverb 25Mandan' ny fanjakana ny ala. [2.415 #434]
French translationLes forêts sont des forteresses qui protègent le royaume. [2.415 #434]

Proverb 26Mandremby manan-tohotra : tsy mahazo ny an'ala, omana ny an-tanàna. [1.147 #M70]

Proverb 27Maro ny omby any an' ala fa ny an' ny Andriana ihany no maranitra-tsofina. [2.558 #2145]
Maro ny omby any an-ala, fa ny maranitra-tsofina ihany no an' ny andriana. [2.165 #1410]
Maro ny omby any an-ala, fa ny maranitra-tsofina no ombin' Andriana. [2.415 #214, 2.653 #1640]
French translationIl y a beaucoup de boeufs dans la forêt ; mais seuls ceux qui ont les oreilles taillées en pointe, sont les boeufs du souverain. [2.415]
Il y a beaucoup de bœufs dans la forêt, mais seuls ceux qui sont marqués aux oreilles appartiennent au souverain. [2.165]
French interpretationIl y a donc des distinctions à faire. [2.165]
Se disait pour signifier l' excellence d' une chose. [2.415 #214]

Proverb 28Mba ataovy toy ny voankazo an' ala ny anatra omen' ny olona ny tena, ka ny mangidy aloa ary ny mamy atelina. [2.415 #6512]
Voankazo an' ala, ka ny mamy atelina ary ny mangidy aloa. [2.415 #6533]
Voankazo an' ala, ka ny mangidy aloa, ny mamy atelina. [2.558 #4993]
Voankazo an'ala : ny mangidy aloa, ny mamy atelina. [2.653 #3706, 2.974 #335]
Voankazo añ' ala ka ty mame atele, ty mafaitse aria. [1.68]
French translationFaites comme avec les fruits de la forêt : on avale les doux et on jette les amers. [1.68]
Faites des avis qu'on vous donne, comme des fruits qu' on trouve dans la forêt : on mange les bons et on laisse les mauvais. [2.415 #6512]
Gomme les fruits cueillis dans la forêt : ceux qui sont amers, on les rejette ; ceux qui sont doux, on les savoure. [2.974 #335]
Quand on trouve des fruits dans la forêt, on mange les bons et on laisse les mauvais. [2.415 #6533]
French interpretationOn essaie les fruits, et c'est par le goût qu'on juge ; de même il faut écouter les avis et voir quels sont ceux qui sont bons ou mauvais. [2.415]
Se disait des avis reçus et des paroles entendues. [2.415 #6533]

Proverb 29Monina amoron' ala ka mahita ny mahitsy hokapaina. [1.1]
Raha monina amoron' ala, mahita ny mahitsy hokapaina. [2.558 #3624]
Malagasy interpretationEnti-milaza fa ny fisian' ny tena amin' ny toerana iray dia ahalalana miohatra an' iza na iza izay rehetra mikasika an' io, na koa: izay zatra mifampikasokasoka amin' olona na zavatra maro no mahalala izay tokony hatao. [1.1]

Proverb 30Na ala mainty aza hianao, izahay kosa no ala tsy vaky lay! [2.558 #2641]

Proverb 31Nataoala hikirizana, vato hifaharana. [2.653 #2084, 2.974 #348]
French translationVous êtes la forêt où l’on se réfugie, le rocher où l’on se cramponne. [2.974 #348]

Proverb 32Nataoala hikirizana, vato hifaharana, kanjo mampiseho andrana. [2.415]
French translationJe croyais que c’était une forêt où je serais en sûreté, une pierre sur laquelle je pourrais m’appuyer, et cependant l'épreuve est là. [2.415]
French interpretationSe disait des gens de confiance qui trahissent. [2.415]

Proverb 33Ny ala fo mandroaka ny nenina. [2.165 #1109, 2.415 #6419, 2.558 #2844, 2.653 #2135]
French translationFaire son possible, c' est chasser le regret. [2.415 #6419]
Quand on a fait tout son possible, on n' a pas de regrets à avoir. [2.165]
French interpretationAnalogue au français : fais ce que dois, advienne que pourra. [2.415 #6419]
Fais ce que dois, advienne que pourra. [2.165]

Proverb 34Ny ala sy ny tazo, dia jeneraly roa ngezalahy miaro ahy tsy ho tafihin' ny Eoropeana. [2.415 #6314]
French translationLa forêt et la fièvre, voilà deux puissants généraux qui me défendront contre les puissances de l' Europe. [2.415 #6314]
French interpretationParoles de Radama I. [2.415 #6314]

Proverb 35Ny anay salakam-barika ka vita hatrany an' ala. [2.558 #2878, 2.653 #2159]

Proverb 36Ny hazo no vanon-ko lakana, ao ny ala naniriany. [2.415 #2774, 2.165]
Ny hazo no vanon-ko lakana: ny tany naniriany no tsara. [1.1]
Malagasy interpretationNy zavatra no vanona dia ny any amin' ny fototra no tsara. [1.1]
Ny zavatra tsara dia avy amin' ny zavatra tsara ihany. [1.1]
French translationSi avec un arbre, on peut faire une pirogue c' est grâce à la forêt où il a poussé. [2.165]
Si on peut faire une pirogue avec un arbre, c' est que l' arbre a poussé dans la forêt. [2.415 #2774]

Proverb 37Ny rariny toy ny nofy, tsy azo tsy anaty fandriana; ary toy ny hazo mahitsy, ka tsy hita tsy anatin' nyala. [2.415 #3395, 2.653 #2402]
French translationLa justice est comme un songe qu' on ne trouve que dans le repos du lit ; elle est comme un arbre droit qu' on ne trouve que dans la forêt. [2.415 #3395]
French interpretationC' est à force d' examiner une affaire qu'on arrive à la justice. [2.415 #3395]

Proverb 38Notodian' ny ambora tsy nentina ka mivongika hazo tsy fantatra. [2.558]
Todian' ny ambora tsy nentina, ka mivongika hazo tsy fantatra (meloka). [2.558 #4142]
Todin' ny ambora tsy nentina, ka mitari-kazo tsy fantatra. [2.653]
Todin' ny ambora tsy nentina, ka mivesatry ny hazo tsy fantatra. [2.415 #3419]
Todin' ny ambora tsy nentina ka mivongika ny hazo tsy fantatra. [2.653, 2.165]
Todin' ny ambora tsy nentina ka mivongi-kazo tsy fantatra. [1.1]
Todin' ny ambora tsy nentina, mitari-kazo tsy fantatra. [2.415]
Todin' ny ambora tsy nentina, mivongika hazo tsy fantatra. [2.415]
Malagasy interpretationAnisan' ny fanompoana fahiny ny maka ambora any an'ala hanaovana vatam-patin' andriana; izay nanao mosalahy tamin' izany dia voasazy ka nampitondraina izay hazo hita teny ho eny: enti-milaza ny famaizana tsy maintsy mihatra amin' izay manao tsirambina ny adidiny. [1.1]
Ara-bakiteny: taloha ny nanao fanompoana dia naka ambora (hazo mafy fanao vatam-patan' andriana) tany an'ala; raha nisy nanao kilavadavaka, dia nosazina hitondra izay hazo sendra teny ho eny. Iharan' ny todin' ny tsy anaovana fanompoana na adidy, ka manjary manao ny tsy fanao. [1.1]
Enti-milaza ny sazy miandry izay manao tsirambina ny adidiny. [1.1]
French translationPour ne pas avoir voulu porter de l' "ambora" , on est obligé de ployer sous le poids d' un arbre qu' on ne connaît pas. [2.165]
Vengeance du bois ambora qu'on n' a pas porté : on est chargé d' un bois d' une essence inconnue et inutile. [2.415 #3419]
French interpretationIl s' agit des gens qui vont à la forêt chercher de l' ambora qui est un bois de construction très solide, et en reviennent avec un autre bois inconnu dont ils se chargent inutilement ; ce proverbe se disait des commissionnaires qui se trompent et font mal les commissions : ils ont à supporter les conséquences de leur erreur. [2.415 #3419]
L' "ambora" , à bois imputrescible, était bien connu et très apprécié autrefois; mais les bûcherons qui, pour une raison ou pour une autre, n' ont pas voulu remporter de la forêt, se chargeront d' un autre arbre inconnu, dont ils ne pourront peut être pas disposer. Au figuré, refuser de faire un certain travail, puis se voir pourtant forcé d' en faire un autre moins agréable ou moins rémunérateur. [2.165]

Proverb 39Ratsy vady nohanin-dambo vary : vinitra an'ala, tsy mazava an-tanàna. [1.147 #R43]

Proverb 40Remby tsy azo an'ala, vatam-be tsy nahazo an-tanàna. [1.147 #R45]

Proverb 41Roa lahy miady an-ala: tsy misy andrian-kisahala. [2.558 #3760, 2.653 #2797]

Proverb 42Roa lahy miditraala : izy tokiko, ary izaho tokiny. [2.974 #424, 2.653]
Roa lahy miditra ala : izy tokiko fa izaho tokiny. [2.558 #3761]
Roa lahy miditraala: ka izy tokiko, ary izaho tokiny. [2.165]
French translationDeux hommes pénétrant dans la jorêt : il est mon appui et je suis son appui. [2.974 #424]
Deux hommes pénétrant dans une forêt: c' est lui qui est mon assurance, et c' est moi qui suis la sienne. [2.165]

Proverb 43Sadikam-barika : vita laha tan'ala. [1.147 #S6]

Proverb 44Sorohitra latsaka an' ala, ka adaladala fanidina. [2.558 #259, 2.653 #2937]

Proverb 45Tambako tsy maniry an'ala. [1.147 #T24]

Proverb 46Tany mena nafi-dabo: indao maty. [2.165]
Tanimena nafi-dambo : indao maty. [1.147 #T37]
Malagasy interpretationTany mena nafitry ny lambo ka enti-maty. + Tsy mety afaka ny tany mena izay afitry ny lambo amin' ny hazo any an-ala. [2.165]

Proverb 47Tavoloala : velon-tsy omana. [1.147 #T53]

Proverb 48Tintely sabadiana : tsy mahazo an'ala, omana ny an-tanàna. [1.147 #T72]

Proverb 49Toy ny tongo-bintsy an-ala, ka madio lavi-drano. [2.165 #108]
Tongo-bintsy an' ala, ka madio lavi-drano. [2.558]
Tongo-bintsy an-ala: madio lavi-drano. [2.653 #3134]
French translationPareils aux pattes du martin-pêcheur de la forêt, qui sont propres quand même il est loin de l' au. [2.165 #108]

Proverb 50Tondro iray tsy mahazo hao, hazo tokana tsy mba ala. [2.415 #5232]
Tondro tokana tsy mahazo hao. [2.165 #238, 2.558 #4182, 2.653 #3124]
Tonjo raike tsy mahazo hao. [1.68]
French translationUn doigt ne suffit pas pour saisir un poux, un seul arbre ne constitue pas une forêt. [2.415 #5232]
Un seul doigt n'attrape pas de poux. [1.68]
Un seul doigt ne peut attraper un pou. [2.165]
French interpretationIl est nécessaire de s' unir et de s' entendre. Le roi Andrianampoinimerina appliquait ce proberbe à l' union du souverain et du peuple. [2.415 #5232]
L' union fait la force. [2.165]

Proverb 51Tsararaka manenon' ny akanga eny ambonin' ny ala miandrandra; tsiatsiaka manenon' ny vorona eny anatin' ny ala maizina. [2.415 #5148]
French translationTsararaka, chant des pintades au-dessus de la forêt aux arbres droits ; tsiatsiaka, chant des oiseaux dans la forêt sombre. [2.415 #5148]
French interpretationLe chant des pintades symbolise les regrets, celui des oiseaux symbolise les désirs. [2.415 #5148]

Proverb 52Tsy mety raha atao hoatry ny latsin-trano : an-trano, tsy mahita hivoahana ; alatrano, tsy mahita hidirana. [2.415 #4094]
Tsy mety raha atao ohatra ny latsin-trano : an-trano, tsy mahita hivoahana;ala-trano, tsy mahita hidirana. [2.653]
Tsy mety raha atao toy ny tery latsin-trano : alatrano tsy mahita hidirana ao an-trano tsy mahita hivoahana. [2.558 #4583]
French translationIl ne faut pas traiter quelqu' un comme les lattes du toit de la maison : si elles sont dedans elles n'ont pas la faculté de sortit, et si elles sont dehors elles n'ont pas la faculté de rentrer. [2.415]

Proverb 53Tsy mety raha manantena rahalahy mahay mandrafitra, ka mitondra ny hazo meloka hatrany an-ala. [2.653 #3430]
Tsy mety raha manantena rahalahy mahay mandrafitra, ka mivongika hazo lena. [2.558 #4609]

Proverb 54Tsy mitsaha-tsy efa, ohatra ny ravin'ala. [2.653]

Proverb 55Tsy ny kirihitr' ala hodiasan' ampanga no maty, fa ny ala be ho diasan' ny hazo mena. [2.558 #4773]

Proverb 56Tsy ny kirihitr'ala no maty, ka ampanga no handimby; fa ny ala-be no maty, ka hazo mena no mandimby. [2.653 #3567]

Proverb 57Vilahin-doso, sady tsy mahatevyala no tsy mahadinika kitaina. [2.165]
Vilahin-doso : sady tsy mahatevyala, tsy mahavaky kitay. [1.147 #V53]
Malagasy interpretationFamakin-doso: sady tsy mahakapa ala no tsy mahavaky kitay. + Lehibe loatra ny (vilahy) famakin-doso. i.e.: loso no vidiny. Mavesatra ikapan-kazo sy amakiana. [2.165]

Proverb 58Voronkontsy nihoatr'ala : levona ny raha tsara ratsy remby. [1.147 #V103]

Index